Identitetspolitik, kulturhuvudstad 2014, hästar, bröst, barn och mörkret

Dagens rubrik sammanfattar vad som rör sig i min skalle just nu. Identitetspolitiken, som är det stora debattämnet inom vänstern efter Åsa Lindeborgs försök att synliggöra konflikter inom rörelserna nyligen. Kulturhuvudstadsåret som går till ända, och hur det bör sammanfattas. Hästar, eftersom jag jag ska rida min 18 kilometer till ett nytt stall i helgen.. Bröst, eftersom fritidsnämndens kungörande att "de som identifierar sig som kvinnor" inte kommer att förbjudas att bada utan överdel i Umeås nya simhall, och eftersom jag givetvis varit i tröttsamma diskussioner om saken sedan dess. Barn, eftersom årstiden medför att mycket tid spenderas hemma med familjen, och för alla tankar det i sin tur leder till rörande hur jag som förälder ska ge dem verktygen att nå sin fulla potential- och möjliggöra för andra att nå sin.

Mörkret då? Jo, det är faktorn som halverat frekvensen av blogginlägg på sistone. Faktorn som förhindrar tankarna som är mitt bidrag till debatten om identitetspolitiken att formas till en text att låta er ta del av. Faktorn som gör att det känns som att min sammanfattning av Umeå 2014 lär ta ett tag att plita ner. Det är tur att jag vet att alla norrlänningar är i mer eller mindre samma mode denna tid på året.

Resten av året upprörs jag över allt som passiviserar oss till att konsumera mera, får oss att fokusera på status istället för samhällskritik, allt som splittrar arbetarklassen istället för att ena oss, avsaknaden av organisering som gör att vi står handfallna inför de fascistiska strömningarna i Europa och de egna privilegierna som gör oss blinda inför de förtryck andra grupper utsätts för. I samtliga fall kan jag peka ut en fiende att rikta min ilska mot. Den av november månad orsakade passiviteten är svårare att politisera. Jag kan bara säga grattis till systemet, makthavarna och de förtryckande strukturerna som lär ha sin mest ohotade månad under året i dessa nordliga delar av jordklotet.

Bandet Spooks rappade en gång "There ain't gonna be a revolution tonight; half my warriors are as high as a kite", i låten Things I've seen. Jag borde skriva en låt om novembermörkrets passiviserande av oss norrlänningar, som definitivt kan jämföras med ett frekvent intag av cannabis.